Ställ om till mer kretsloppsjordbruk

GEMENSAMT PRESSMEDDELANDE från:
EU-projektet BERAS, Saltå Kvarn, Biodynamiska Forskningsinstitutet

Nu uppmanas regeringen, Jordbruksverket, Naturvårdsverket och jordbruksnäringen att ta tag i en uppenbar och redan känd möjlighet att minska läckaget av närsalter för och rädda Östersjön. Genom att stimulera fler gårdar att ställa om till ekologiskt kretsloppsjordbruk kan jordbrukets genomsnittliga överskott av kväve minskas från 79 kg till 36 kg per hektar och år*, dvs mer än en halvering.

De nya åtgärdsförslag som myndigheterna nyligen presenterade för att minska läckaget av närsalter till Östersjön blir sannolikt lika verkningslösa som nuvarande program. Detta eftersom de fortfarande inte siktar på grundproblemen: för mycket konstgödsel i jordbruket och för mycket djur på fel plats. Att dessutom hota med att delar av svenskt jordbruk kan behöva läggas ner är helt onödigt, och fel väg att uppnå målen i Baltic Sea Action Plan.

Den uppenbara lösningen, fler ekologiska kretsloppsjordbruk, kan regeringen och myndigheterna ganska enkelt åstadkomma genom att förändra incitament och villkor i de omfattade bidrag som ges till jordbruket. Och även genom att skattevägen se till att miljöbelastande jordbruk i större utsträckning får bära sina miljökostnader.

Bakom uppmaningen står EU-projektet BERAS, det ekologiska och biodynamiska matföretaget Saltå Kvarn och Biodynamiska Forskningsinstitutet i Järna
Bakgrunden till uppmaningen är att Sverige får svårt att uppnå reduceringsmålen för kväve och fosfor i den aktionsplan som Östersjöländerna kom överens om i höstas. Sverige ska enligt HELCOM´s (Helsingforskommissionen) preliminära beräkning minska utsläppen av kväve med drygt 21 000 ton och av fosfor med 290 ton. De åtgärder Naturvårdsverket nyligen föreslagit till regeringen innebär en minskning med cirka 7 000 ton kväve och cirka 61 ton fosfor.
Åtgärder som myndigheter nu diskuterar är bland annat att lagstifta om tidpunkt för gödselspridning, införa regionala begränsningar för djurhållning inom vissa områden och anlägga ännu mera våtmarker.

– Åtgärderna som diskuteras är otillräckliga. De berör mest symptomen och löser inte grundproblemet. Mera fånggrödor, grönmark och mindre jordbearbetning minskar inte näringsläckaget långsiktigt så länge det tillförs för mycket växtnäring, särskilt inom djurintensiva områden. Grundorsaken till övergödningen är dels den omfattande användningen av konstgödsel, dels den för långt drivna uppdelningen i ensidiga specialiserade växtodlingsgårdar respektive djurgårdar. Det handlar om ett systemfel av brutna kretslopp, säger Artur Granstedt, som är docent vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Koordinator för EU-projektet BERAS samt föreståndare för Biodynamiska Forskningsinstitutet.


MER BAKGRUND
Fyra femtedelar av allt som odlas i landet är djurfoder. Det odlas till stor del på ensidiga spannmålsgårdar som är beroende av oljebaserad konstgödsel. Fodret används sedan ofta på lika ensidiga djurgårdar i en annan region, där det inte finns tillräckligt mycket växtodling för att ta hand om näringsinnehållet i gödseln från djuren. Resultatet bli stora överskott av kväve och fosfor, både på spannmålsgårdarna och på djurgårdarna, som slutligen belastar havet. Många gårdar med för mycket djur ligger dessutom i kustnära områden.

Den långsiktiga lösningen på problemen med övergödningen av Östersjön är att lägga om fler jordbruk till det som kallas för ekologiskt kretsloppsjordbruk. Genom att förena spannmålsproduktion och djurhållning på ett balanserat sätt blir det just så mycket gödsel och näringsämnen som gårdens grödor kan utnyttja och övergödningen minskar kraftigt. Behovet av konstgödsel i svenskt jordbruk minskar då också kraftigt, vilket är viktigt även ur klimatsynpunkt (varje kilo konstgödselkväve kostar ett kilo olja att ta fram).

Det nyligen slutförda Östersjöprojektet BERAS, med ett 50-tal ekologiska typgårdar i samtliga EU-länder runt Östersjön, visar hur ett ekologiskt och regionalt balanserat jordbruk utan övergödning är möjligt i hela regionen. Ett omfattande omställningsprogram kan och behöver starta nu för att rädda Östersjöns miljö. Tyvärr finns inget av detta med i de svenska myndigheternas nuvarande förslag. De håller sig helt inom det konventionella jordbrukets ramverk. Andra alternativ som finns och används idag har inte fått komma till tals och än mindre vägts in i några åtgärdsförslag.

Det behövs mer nytänkande för att lösa Östersjöproblemet. Det krävs jordbrukspolitiska åtgärder som uppmuntrar betydligt fler svenska bönder än idag att ställa om till ekologiskt kretsloppsjordbruk.


NÅGRA KORTA FAKTA
• Konventionellt jordbruk ger ett årligt kväveöverskott på 79 kg per hektar.*
• Ekologiskt kretsloppsjordbruk ger ett årligt kväveöverskott på 36 kg per hektar.*
• I ekologiskt kretsloppsjordbruk finns inget överskott av fosfor.
• I ekologiskt kretsloppsjordbruk används inte konstgödsel.
• Svenskt jordbruk använder i genomsnitt 80 kg konstgödsel per hektar odlad åkermark.
• Det svenska jordbruket odlar på 2,4 miljoner hektar åkermark.
• Sverige, Finland och Danmark är de länder som belastar Östersjön mest per hektar.
• Räknat per capita belastar svensken Östersjön 3 gånger mer än polacken.


FÖR MER INFORMATION OCH KOMMENTARER:
Artur Granstedt, Tel 08-551 57702, 0708 676763
artur.granstedt@jdb.se
Docent vid Sveriges Lantbruksuniversitet
Koordinator för EU-projektet BERAS
Föreståndare för Biodynamiska Forskningsinstitutet


* Enligt resultat från EU-projektet BERAS. Läs mer här: http://www.jdb.se/beras/